Förändring av kriminalitet och kriminell livsstil.

Begreppet kriminalitet används i många olika betydelser beroende på vem som talar eller skriver. Att kriminalitet eller ordet kriminell inte kan användas som beskrivning av någon enskild människas bestående personlighet borde vara självklart. Alltför ofta frestas man att slarva med begreppet.

Vad menar vi med kriminalitet?

Om en kriminell är en person som bryter mot lagen så passar beteckningen in på oss alla i samhället. Det är ytterst få av oss som lyckas ta oss genom en livstid utan att bryta mot någon lag. Moraliska lagar bryter vi också emot i parti och minut. Vad som anses som kriminellt i ett land kan vara fullt lagligt i ett annat. Och det kan handla om ganska allvarliga och anmärkningsvärda beteenden.

Krininalitet som drivs av missbruk.

Den kriminalitet som vi utmanar och motverkar med verksamheten här på Dennicketorp är de destruktiva beteenden som hämtar sin näring ur missbruk av olika slag. En destruktivitet som får svåra  och oacceptabla konsekvenser både för utövare och för offer.
Det är sannolikt mycket svårt att upprätthålla ett alkohol- eller drogmissbruk eller t.ex. spelmissbruk utan att hamna konflikt med såväl vedertagna allmänna umgängesregler som lagstiftning.

Droger driver kriminalitet.

Brottslig verksamhet som eskalerar i takt med drogmissbruk leder till en tillvaro i kriminalitet med kriminellt tänkande och beteende. Kriminalitet blir en livsstil.  Personer som hamnar i en sådan livssituation är ofta fullt medvetna om att de bryter mot både normer och lagar med saknar kraft att ta sig ur sin kriminalitet. Eller snarare saknar insikt om hur man skall hantera de mekanismer som styr det kriminella beteendet, d.v.s. hur man bryter sin kriminalitet och sitt drogberoende.
Därför är vistelsen och behandlingen på Bergslagens Behandlingshem i grunden en återfalls-hindrande terapi på flera plan.  Återfallsprevention vad gäller drogmissbruket är en väsentlig del av behandlingsprogrammet här.  En lika viktig del av behandlingen är metoden att motverka återfall i kriminalitet.

Kriminalitet som Livsstil

Kriminalitet som livsstil är också det gemensamma namnet på de behandlingsprogram som utarbetats av Gunnar Bergström för att utmana och påverka tänkande hos vuxna som fastnat i en kriminell livsstil.  Bergströms program vilar också på grundläggande teorier av psykologen Glenn D Walthers, om den kriminelles tankemönster där rättfärdigande, avskärmning, känsla av utvaldhet, makt- och kontrollbehov, sentimentalitet, superoptimism, intellektuell lättja och osammanhängande tankar är ingredienser som styr eller påverkar livsstilen hos den som hamnat i kriminalitet.

Det handlar ofta om förvärvade personliga egenskaper. Egenskaper eller reaktionsmönster som kan ha grundlagts eller utvecklats som överlevnadsstrategier orsakade av upplevelser och erfarenheter i barndomen.

Lagstiftningen misslyckas.

Det är egenskaper som olika straffsatser inte har någon som helst effekt på om man vill hjälpa en människa att komma ur dessa tankemönster och den destruktiva livsstilen.
Att tro på att man med straff av olika slag skall korrigera en persons beteenden, eller att straffet skall ha avskräckande verkan på enskilda o allmänhet från att begå brott är en förlegad uppfattning.

Lika galet som om att man skulle acceptera tanken på att en individ ända från födseln och som spädbarn skulle vara alltigenom moraliskt fördärvad individ redan som embryo och kunna förmås att uppträda acceptabelt genom att utsättas för diverse bestraffningar.

Här hjälper bara personlig insikt parad med drogfrihet.
Behandlingsprogrammen på Dennicketorp är de återfallsdämpande verktyg som missbrukaren själv använder som stöd och hjälpmedel på vägen bort från beroende och kriminalitet.

Luddig begreppsvärld om orsak och verkan, straff och korrigering.

Att lägga kvantitativa och kvalitativa aspekter på kriminalitet d.v.s. hur ofta vi bryter mot lagen eller mot vilka lagparagrafer vi förbryter oss tycks emellertid vara gängse metod att bedöma någons kriminalitet.

Än mer förvirrande blir tankemönstren och filosoferandet när vi kommer till idéer om påföljden som skall följa på det begångna brottet. Hur vi skall korrigera den som ägnar sig år kriminalitet.
Om man väljer att använda påföljden som avskräckare från att begå kriminella handlingar så blir problemet bara värre.

Idéer om s.k. allmänprevention; d.v.s. att själva straffet av en enskild person skall bli känt bland asllmnänheten och därmed avhålla andra från att begå kriminella handlingar förfäktas ibland i kriminalvårdsdebatten.

I själva verket är risken för upptäckt en betydligt viktigare faktor i tankarna hos den som ämnar begå kriminella handlingar. Denna förmåga till riskbedömning är ofta undermålig hos personer som använder droger.

Vad som anses vara kriminalitet skiftar också från land till land.

Och över tid och rum. Det finns lagstiftning som godkänner att man t.ex. straffar folk med döden, stening eller spöstraff vid förmenta äktenskapsbrott. Erkannerligen kvinnor.  Barnaga kan vara OK i en del länder. Våldförande inom äktenskapet kan vara straffritt. Bekymmersamt blir det när personer anser att de kan straffa eller döda sina barn om vederbörande väljer livspartner på egen hand i strid med föräldrarnas krav. Här kan personers rättsuppfattning och vedertagna vanor förvandlas till kriminalitet när de passerar en land-gräns. Det finns länder där kvinnor anses kriminella om de tar sig för att köra bil.